Shit!

vilken dag det var igår.

orkar inte skriva allt. Den korta historien är att jag fick berättat för S om min ätstörning och om skärandet. Ingen ånger över att jag sagt de, känns inte heller skönt. Känner mig mest bara mer sårbar.
Skickade en massa knasiga sms. Suck.. hoppas ingen tog något på fel sätt. Skäms när jag tänker på hur de kunde ha tolkats. försöker se det som att det är ingenting att jämra sig över nu. Gjort e gjort, o hoppas att utgången blir den bästa.

Fick en tankeställare med igår.. inget mer affe för min del!


Saknar min underbara pojkvän så mycket! Längtar mig galen till nästa helg då han kommer hit.
Han är verkligen min styrka. Vet inte hur jag hade klarat av saker och ting utan honom i mitt liv. Bara tanken på det får tårarna att brännas bakom ögonlocken.
Han slutar jobba snart. Längtar efter att få höra hans röst :)

*gääsp* affe fick mig att vakna några gånger under natten o vara klar vaken. trött nu. sk lägga mig på sängen o vila/läsa tills A ringer.